För 187 år sedan den 14 januari 1832

1832 – det första året

14 januari 1832 bildades Konstföreningen i Stockholm, det som skulle komma att bli Sveriges Allmänna Konstförening. Detta gjordes enligt framför allt tysk förebild, där man startat ett stort antal konstföreningar för att skapa kontakt mellan konstnärer och publik och även i en demokratisk tanke låta en vidare krets ta del av konst och med lite tur vinna ett verk i dess lotteri.  Konstföreningen i Stockholm ville gjuta nytt liv i huvudstadens konstliv, där konstinstitutionerna var få och konsten inget allmängods. Dessutom hade missnöjet med Konstkademien, landets ledande konstinstitution, pyrt länge. Arkitekten Axel Nyström, en av påivrarna för Konstföreningens bildande, hade några år tidigare planer på att starta en konstnärsklubb som skulle rikta sig mot akademien, men nu var avsikten att grunda en förening som kompletterade konstlivet genom att upplysa och engagera en intresserad allmänhet. Man ville även arbeta i förhoppningen om att ett nationalmuseum skulle inrättas.

img_7708

En grupp om 25 konstvänner; konstnärer, amatörer, konstsamlare och professorer från Konstakademien sammanträdde 14 januari 1832, valde en styrelse och fastslog stadgar för föreningen som skulle verka för att sprida ”den bildande Konsten” till en större krets och skapa en konstpublik. Detta ämnade man göra genom till exempel sammanträden för konstälskande och bildade personer, utställningar och inköp av verk till det årliga konstlotteriet. Axel Gabriel Bielke öppnade sammankomsten och valdes även till föreningens förste ordförande. Mikael Gabriel Anckarsvärd valdes till skattmästare och Axel Nyström till sekreterare. Man beslöt att föreningens styrelse skulle väljas bland dess ledamöter, uppgå till fem personer, varav minst två konstnärer. Inköpsnämnden skulle bestå av styrelsen, samt fyra utsedda ledamöter, varav minst tre konstnärer.

sak_arsberattelse-1833-efter-fo%cc%88rsta-fo%cc%88rstaaret

Föreningen fick Kronprins Oscars beskydd, som ordnade med en lokal i Arvfurstens palats för dess sammanträden, samt lät teckna sig för 10 lotter årligen. Även Drottning Desideria och Kronprinsessan Josefina visade intresse för att delta i föreningen och köpte sex respektive fyra lotter.

Såsom ”idkare eller vän av de bildande konsterna” kunde man anmäla sitt intresse till föreningen och bli invald som ledamot, som medlemmarna då kallades. Antalet ledamöter ökade i rask takt och i februari 1833 räknade man 395 ledamöter, vilka alla listades med namn och titel i en matrikel som åtföljde årsberättelsen. Bland ledamöterna finns många med adelsklingande namn och befattningar såsom kammarherre och landshövding, men även Grosshandlare, Conditor och PremierActeur.

Intresset från den kvinnliga publiken tog föreningen på sängen och när man vid sin första sammankomst antog 170 ledamöter följde en dam oplanerat med i mängden, nämligen grevinnan Ulla de Geer, född Sprengtporten. I stadgarna fanns ingen föreskrift om att kvinnor inte skulle få bli ledamöter och man beslutade därför att välja in en handfull damer.

Årsavgiften för medlemskap i Konstföreningen i Stockholm låg på 10 riksdaler banco (se faktaruta). Överskottet av föreningens inkomster skulle företrädesvis användas till inköp av ”levande inhemska konstidkares arbeten” som skulle utlottas årligen och även exponeras i konstföreningens lokaler i minst en och en halv månad. Vid första lotteriet som ägde rum 25 och 26 februari 1833 lottades 70 inköpta konstverk ut, bland 408 lotter. Bland inköpta konstverk återfanns bland andra ”Vue af Stirling Castle i Skottland” och flertalet andra motiv från Skottland av C.S. Graffman ett antal akvareller av P.E. Limnell, ”Interieur af Kongl Konst-Academiens Antiksal av Berger” och ”Utsigt af Tullgarn” av J.F. Julin och ”H.K.H. Kornprinsens byst” av J.N. Byström för att nämna några.  Inköpen gjordes dels på föreningens sammanträden och dels på Konstakademiens utställningar och särskilt för de yngre konstnärerna och akademieleverna var inköpen från föreningen av stort värde.

ekman-dalkull-i-rattviksdrakt-auktionsverket

Robert Wilhelm Ekman ”Dalkulla i Rättviksdräkt”, 1832. Utlottad i Konstföreningen allra första konstlotteri. Foto: Auktionsverket

Allmänna sammanträden hölls två lördagar i månaden, då ledamöter kunde visa upp sina konstverk eller delar av sina konstsamlingar. Samtliga verk som exponerats vid sammankomsterna listades i en bilaga till årsberättelsen och innefattade verk ur Kronprinsens och många andra ledamöters samlingar, samt verk som lämnats in för inköp. Konstakademien höll vid den här tiden en utställning vartannat år. För många konstnärer, särskilt de yngre, var detta en av få chanser att exponera sina verk och därmed innebar Konstföreningens sammanträden en välkommen möjlighet att synas och hitta en konstintresserad publik.

En del i föreningens bildningstanke och verkande för ett allmännare intresse för den bildande konsten var att ordna en årlig utställning av konst i svensk ägo. Man nämner särskilt i utställningskatalogen avsaknaden av ett för allmänheten tillgängligt nationalmuseum och framhåller sin önskan att genom utställningar i möjligaste mån råda bot på denna brist. Den första utställningen visade 144 konstverk av äldre italienska, franska, nederländska och tyska mästares hand, bland annat verk av Leonardo da Vinci, Dürer, Frans Hals och Poussin ur flera enskilda personers samlingar. Utställningen visades i föreningens lokaler 26 april – 30 juni samma år. Den möttes enligt årsberättelsen av publikens välvilja och inkomsten uppgick till 1,458 riksdaler, 12 skilling banco.

I sin första årsberättelse gläds man åt ”den ljusa tafla af Föreningens egen verksamhet, och den oförutsedda framgång, hvaråt densamma under det förflutna året haft at fägna sig.” Så här 185 år, många tiotusentals utlottade konstverk och många utställningar senare, är grundstenarna fortfarande desamma; att som ideell förening finansierad av medlemsavgifterna, stödja i Sverige verksamma konstnärer och ge medlemmarna möjlighet att utveckla och upptäcka ett konstintresse./Anna Hesselbom

 

 

 Källor

”Årsberättelse afgifven vid Konstföreningens allmänna årssammankomst den 30 Mars 1833”

Georg Nordensvan; ”Sveriges allmänna konstförening 1832-1932”, utgiven 1932

Bo Lindwall; ”Då och Nu, Svensk konstliv under 150 år”, utgiven 1982

 

 Prisindex

10 riksdaler banco kunde år 1832 köpa lika mycket varor och tjänster som

1 307 SEK år 2017 mätt med konsumentprisindex.

Källa:

Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.

http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm